Historia på
södra Södertörn
Historia finns överallt.
Just här hittar du information om södra Södertörns historia, framförallt från trakterna kring Ösmo, Sorunda, Torö och Nynäshamn.
Välkommen!

Nya böcker!
Beredskapsåren på Landsort 1933-1945
Ny bok juni 2026! Under beredskapsåren hade Landsort en massiv militär närvaro. På ön inkvarterades flera hundra militärer. I Maria Landins och Björn Öbergs bok om de dramatiska åren 1933-1945 har Björn Öbergs rika bildarkiv fått ta plats.
Torö socken (2025)
Sommaren 2025 kom boken (2 delar)
"Torö socken" av samma författare.

Ett uppslag ur Ösmo församlings kyrkböcker som visar födda, döda och vigda vid tiden för de så kallade rysshärjningarna 1719. Foto: © Helene Skoglund
Vi gillar historia
Vi är många som fascineras av hur livet såg ut förr. Är du en sån där som inte kan besöka en kyrka utan att titta efter adelns begravningsvapen och epitafier, som ser spåren av det gamla bondesamhället överallt och som slukar information om fornlämningar på platser du besöker?
Här är du med vänner.
På historiasodertorn.se berättar vi om böcker och skrifter som vi ger ut om trakten (både nya och äldre projekt), och delar med oss av lite av vår arkivforskning kring personer och platser på södra Södertörn.
Berättelser ur arkiven
En del av vårt kulturarv finns i landets många arkiv. Där finns spåren av människor som arbetade, älskade, tvistade med grannar, begick brott, gifte sig, skilde sig, födde barn och dog för flera hundra år sedan.
I Stockholms stadsarkiv vid Liljeholmskajen i Stockholm förvaras de gamla Södertörnssocknarnas kyrkoarkiv, alltså de originalhandlingar som tidigare fanns i kyrkorna, men som nu tas omhand i perfekt tempererade arkivlokaler.
För att ta några exempel: Ösmo sockens kyrkböcker med födda, vigda och döda finns från år 1662, Västerhaninges från 1668, Sorundas från 1704 och Österhaninges från 1665. I Riksarkivet finns Sotholms härads och Svartlösa härads domböcker. Skatter!
I alla fall om man letar ledtrådar till hur livet tedde sig förr.
Här följer några berättelser ur arkiven.

Stadsarkivet, Liljeholmskajen.
Foto: ©Helene Skoglund

Ösmo 1604 - prästänkan Elizabet räknar sina kor
Text och foto: ©Helene Skoglund
I ett visitationsprotokoll från 1604 får vi möta prästänkan Elizabet. Hennes make, prästen “Herr Påvel” (Paulus Erici på latin), hade varit kyrkoherde i Ösmo sedan 1588 men efter 15 år i församlingens tjänst hade han dött, år 1603. Elizabets dagar som prästfru i Ösmo var nu över. Men vad skulle hända med henne?
Johan Eckerman - en liderlig båtsman i 1800-talets Sorunda

Text: Maria Landin. Foto: ©Helene Skoglund
I domböcker och sockenstämmoprotokoll är båtsmän och indelta soldater ofta inblandade i fylleri, slagsmål, stöld och "liderlighet". Varför? Kanske finns förklaringen i den allmänna upplösningen på landsbygden under 1800-talet, då befolkningsökningen skapade en samhällsklass av jordlösa, fattiga människor där alla inte blev gifta. Många levde ett liv vid sidan av det ”ärbara”.

1850: Änkan Carolina anklagas för barnamord
Text: Maria Landin Karta: Lantmäteriets historiska kartor
1850 ställs den 39-åriga änkan Carolina Carlsdotter i Sorunda inför häradsrätten, anklagad för barnamord. Far till barnet var den gifte skräddaren Anders Söderberg i Uvängen "ett drygt bösshåll" från Carolinas bostad i Nyhagen. På kartan, som i och för sig är från 1821, ses Uvängen.
Karta från Lantmäterimyndigheternas arkiv, 01-sou-131.
Gustav III:s barndomsvän Badin ägde gård i Gudby

Text: Maria Landin
Gamla Sorundabor visste att berätta om ”Badängen” som hade haft en gård i Sorunda. Att det varit något märkvärdigt med en färgad man i den avkrok av världen som Sorunda ändå var, visar berättelsen som levt kvar från 1700-talet och in i vår tid. Att reda ut Badins koppling till Sorunda socken visade sig vara ganska svårt, men här följer i alla fall ett försök.

1704 - Klockaren Samuel Elsundius oäkta barn
Text och foto: ©Helene Skoglund
På nyårsafton 1703 föds en liten flicka i Ösmo som får namnet Maria. Hon döps av kyrkoherde Lars Weldt den 1 januari 1704 och markeras med ordet ”oäkta” i födelseboken. Samtiden ser inte med blida ögon på händelsen. För far till barnet är klockaren, Samuel Elsundius.

Lotsarna som togs av ryssen
Text: Maria Landin Karta: Lantmäteristyrelsens arkiv, Skärgården, 35A
Den ryska flottans attacker mot den svenska östkusten sommaren 1719 var brutala. Torp, gårdar, båtar och fiskeredskap brändes. Men folk rövades också bort. Från södra Södertörn togs lotsar, lotsdrängar och skärborgare till fånga. Många kom inte tillbaka på flera år. Andra försvann för gott.
1729: Protester när nya prästen skulle väljas i Ösmo

Text och foto: Helene Skoglund
I december 1726 dog den gamle komministern Per Carelius efter att ha tjänat Ösmoborna i 34 års tid. Han var en omtyckt man och folket i trakten ville att hans son Olof Carelius skulle ta över. Det var också så alla trodde att det skulle bli. Men när namnet på den nye komministern lästes upp i Ösmo kyrka den 30 mars 1729 fick de församlade en chock.
Från 1100-tal till 2000-tal

Sockenkyrkorna
De gamla socknarna bildades för 900 år sedan.
1100-talets och det tidiga 1200-talets stenkyrkor byggdes ofta på platser som hade varit viktiga redan tidigare. Intill Sorunda kyrka ligger till exempel Södertörns största gravhög från järnåldern.



Alla bilder ovan © Helene Skoglund 2025
Sorunda kyrka
De mäktiga släkterna gjorde kyrkan till sin på 1500-talet
I Sorunda kyrka finns medeltida skulpturer och gravmonument bland annat efter de mäktiga släkterna Bååt och Fleming på storgårdarna Fituna och Fållnäs. Sockenstämmoprotokoll finns bevarade ända från 1672. Där beskrivs kyrkans behov av reparationer och planerade och genomförda sådana.
Alla bilder Sorunda © Maria Landin 2025
Ösmo kyrka
Ösmos många ansikten
- Albertus Pictor målade kyrkan på 1400-talet
Kyrkans äldsta delar från 1100-talet finns i tornet och i den västra väggen. Grannsocknen Sorundas kyrka ligger ungefär 8 kilometer bort.
Alla bilder Ösmo © Helene Skoglund 2025
Torö kyrka
Torö har tillhört Sorunda socken så långt man kan se bakåt i arkiven, men hade (i alla fall senast omkring år 1650) en egen kaplan. Det har funnits flera olika versioner av Torö kyrka men grunden till den vackra byggnad som står där i dag är från slutet av 1600-talet. Det vet man bland annat för att Sorundas dåvarande kyrkoherde Anders Grizelius år 1699 skriver till domkapitlet i Strängnäs stift och berättar att en ny kyrka nu har uppförts på den plats där den gamla låg.
Alla bilder Torö © Helene Skoglund 2025


















