På nyårsafton 1704 föds en liten flicka i Ösmo som får namnet Maria. Hon döps av kyrkoherde Lars Weldt den 1 januari och markeras med ordet ”oäkta” i födelseboken. Samtiden ser inte med blida ögon på händelsen. För far till barnet är klockaren, Samuel Elsundius. 

Ett drygt halvår efter sin frus död hade klockaren Samuel ihop det med en kvinna som han inte var gift med. Konsekvenserna blev kännbara. I Sotholms häradsrätts dom den 14 januari 1704 kan man läsa om kvinnan att hon heter Maria Andersdotter, att hon är ”barnfödd i Stockholm” och att hennes far Anders Andersson var ”wedbärare på slåttet”. När två ogifta personer hade gjort sig skyldiga till lönskaläge försökte man oftast få dem att gifta sig med varandra. Men Samuel ville inte. Han ville hellre plikta, alltså betala böter och göra kyrkoplikt. Han erbjöd också en förlikning där han skulle betala Marias böter. Rätten skriver: 

Klåckaren wille ingalunda låta öfwertala sig att äkta henne, eftersom han henne intet äktenskap låfwat, utan wille hellre plickta, tillbiudandes sig strax att willia utgifva böterne för henne i förlikning.

Hennes böter var hälften av hans. De skulle också båda genomgå uppenbar kyrkoplikt – stå offentligt i kyrkan och bekänna sina synder. Men Samuel skulle även årligen betala underhåll till barnet, tills dess att det ”sig sielf försöria kan”. Samuel slapp dock underhållet. Hans lilla dotter dog annandag pingst. Vad som hände med slottsvedbärarens dotter Maria förtäljer inte historien. Kanske flyttade hon till Stockholm igen för att slippa skammen. 

Samuel Elsundius fick efter detta inte behålla tjänsten som klockare. Vid prostvisitationen 1704 blev han avsatt för försummelser i tjänsten men fick vara kvar till den 1 maj på villkor att han gjorde avbön hos socknens förnäma herrskap och andra i församlingen. Han gifte sig den 6 augusti 1705 med en Anna Josefsdotter. Hans far, den tidigare komministern Daniel Elsundius, hade gått bort redan 1685 och behövde aldrig uppleva skammen när Samuel hamnade i tinget i ett lägersmål. Det behövde inte heller Samuels mor Sara Nilsdotter, som dog 1701.

Samuel Elsundius efterträdare på klockarposten, Anders Pärsson (som senare lägger till namnet Berg) skulle sedan komma att vara klockare under flera årtionden.