Berättelser ur arkiven
En del av vårt kulturarv finns i landets många arkiv. Där finns spåren av människor som arbetade, älskade, tvistade med grannar, begick brott, gifte sig, skilde sig, födde barn och dog för flera hundra år sedan.
I Stockholms stadsarkiv vid Liljeholmskajen i Stockholm förvaras de gamla Södertörnssocknarnas kyrkoarkiv, alltså de originalhandlingar som tidigare fanns i kyrkorna, men som nu tas omhand i perfekt tempererade arkivlokaler.
För att ta några exempel: Ösmo sockens kyrkböcker med födda, vigda och döda finns från år 1662, Västerhaninges från 1668, Sorundas från 1704 och Österhaninges från 1665. I Riksarkivet finns Sotholms härads och Svartlösa härads domböcker. Skatter!
I alla fall om man letar ledtrådar till hur livet tedde sig förr.
Här följer några berättelser ur arkiven.

Stadsarkivet, Liljeholmskajen.
Foto: ©Helene Skoglund

Ösmo 1604 - prästänkan Elizabet räknar sina kor
Text och foto: ©Helene Skoglund
I ett visitationsprotokoll från 1604 får vi möta prästänkan Elizabet. Hennes make, prästen “Herr Påvel” (Paulus Erici på latin), hade varit kyrkoherde i Ösmo sedan 1588 men efter 15 år i församlingens tjänst hade han dött, år 1603. Elizabets dagar som prästfru i Ösmo var nu över. Men vad skulle hända med henne?
Johan Eckerman - en liderlig båtsman i 1800-talets Sorunda

Text: Maria Landin. Foto: ©Helene Skoglund
I domböcker och sockenstämmoprotokoll är båtsmän och indelta soldater ofta inblandade i fylleri, slagsmål, stöld och "liderlighet". Varför? Kanske finns förklaringen i den allmänna upplösningen på landsbygden under 1800-talet, då befolkningsökningen skapade en samhällsklass av jordlösa, fattiga människor där alla inte blev gifta. Många levde ett liv vid sidan av det ”ärbara”.

1850: Änkan Carolina anklagas för barnamord
Text: Maria Landin Karta: Lantmäteriets historiska kartor
1850 ställs den 39-åriga änkan Carolina Carlsdotter i Sorunda inför häradsrätten, anklagad för barnamord. Far till barnet var den gifte skräddaren Anders Söderberg i Uvängen "ett drygt bösshåll" från Carolinas bostad i Nyhagen. På kartan, som i och för sig är från 1821, ses Uvängen.
Karta från Lantmäterimyndigheternas arkiv, 01-sou-131.
Gustav III:s barndomsvän Badin ägde gård i Gudby

Text: Maria Landin
Gamla Sorundabor visste att berätta om ”Badängen” som hade haft en gård i Sorunda. Att det varit något märkvärdigt med en färgad man i den avkrok av världen som Sorunda ändå var, visar berättelsen som levt kvar från 1700-talet och in i vår tid. Att reda ut Badins koppling till Sorunda socken visade sig vara ganska svårt, men här följer i alla fall ett försök.

1704 - Klockaren Samuel Elsundius oäkta barn
Text och foto: ©Helene Skoglund
På nyårsafton 1703 föds en liten flicka i Ösmo som får namnet Maria. Hon döps av kyrkoherde Lars Weldt den 1 januari 1704 och markeras med ordet ”oäkta” i födelseboken. Samtiden ser inte med blida ögon på händelsen. För far till barnet är klockaren, Samuel Elsundius.

Lotsarna som togs av ryssen
Text: Maria Landin Karta: Lantmäteristyrelsens arkiv, Skärgården, 35A
Den ryska flottans attacker mot den svenska östkusten sommaren 1719 var brutala. Torp, gårdar, båtar och fiskeredskap brändes. Men folk rövades också bort. Från södra Södertörn togs lotsar, lotsdrängar och skärborgare till fånga. Många kom inte tillbaka på flera år. Andra försvann för gott.
1729: Protester när nya prästen skulle väljas i Ösmo

Text och foto: Helene Skoglund
I december 1726 dog den gamle komministern Per Carelius efter att ha tjänat Ösmoborna i 34 års tid. Han var en omtyckt man och folket i trakten ville att hans son Olof Carelius skulle ta över. Det var också så alla trodde att det skulle bli. Men när namnet på den nye komministern lästes upp i Ösmo kyrka den 30 mars 1729 fick de församlade en chock.